ivantanpaettsyskon.blogg.se

Att vår resa till barn inte skulle bli enkel har jag alltid känt på mig på något vis. Men att tålamodet, sorg och rädslor skulle testas så här mycket... det hade jag ingen aning om..

V 33! Omtumlande besked, 3D Ultraljud och mycket känslor

Igår gick vi in i ny vecka igen. Lika lycklig varje onsdag :)
 
Jag hade tid på morgonen hos Ultragyn för att kolla upp läget på moderkakan än en gång. Jag var lugn inför det besöket. Jag vet ju att den ligger där den ligger och inget nytt under solen kommer att komma upp. Jag gick dit mest för att få det 100%iga beskedet om att det blir snitt som vi e helt inställda till nu.
 
Jag berättar detta för läkaren när jag kommer in, att jag förstår att det nog inte kommer att vara nån skillnad.. och att jag nu mentalt har ställt in mig på att det nog blir snitt även denna gång. Han börjar undersöka och frågar mig ganska snabbt. "Men vad vill du helst då?"
" Så klart jag helst vill föda vaginalt. Få vara med om det, få revansh från när jag födde vårt första barn som var så sorgligt allt.., men det är lugnt jag har accepterat detta.. bara han kommer ut frisk å hel :)"
 
"Mmmhh" säger läkaren " för jag kan säga att du kan nog föda vaginalt surru... Den är 2,7 cm från livmoderhalsen nu och eftersom livmodern växer jättemkt nu på slutet så kommer den nog sticka iväg en bit till.
 
" VA!!!!!??!! E det sant!!? " å så bröt ja ihop å började tokgråta där i gynstolen ;)   Jag blev så rädd samtidigt som jag blev lycklig. Men jag märkte även hur starkt detta blev för mig, att nu är det på riktigt... JAG SKA FÖDA BARN!! och det är SNART!!  Det kändes som att NU blev jag gravid.. inte i våras utan NU. Nu fattade jag allvaret. ;)
 
Jag hade ingen aning om att jag skulle reagera så starkt, jag blev nog lite chockad för jag minns knappt sen vad han sa under resten av besöket. Jag blev så nervös! Paff! Detta var så oväntat! Jag vill ju, men jag har ju i huvudet varit så inställd på att få datumet, vara sjuktnervös den morgonen men sen åka in och att dom "plockar ut honom".
 
Han såg nog på mig hur jag mådde och reagerade... å som med vår dotter så supriceade han mig med att swisha över Ultraljudsmaskinen till 3D!!! Å jag fick se vårt mirakel där inne precis göra en stor gäspning, sen fick jag se honom le. Sååå himla fin!!  3 bilder fick jag utprintade med mig därifrån. Helt sjukt magiskt!
 
På skärmen såg man allt som i en Lennart Nilsson bok... i de rätta färgerna. Jag blev helt chockad hur bra å väl man såg allting!?  Bilderna jag fick var svartvita däremot men lika glad var ju jag för det.
 
När jag kom ut från besöket så var jag fortf väldigt skakig och ledsen. Jag fick stänga in mig på toan där en stund å gråta ut. Hjälp vilken reaktion jag fick av det här beskedet!?
Nu måste jag samla mig... för jag hade ju tänkt att jag skulle besöka de olika förlossningarna när jag ändå var i huset  för att få en magkänsla för vilken jag skulle välja. Men jag fick ta med mig lite vatten ut från mottagningen å gå ut i friska luften ett tag. Titta på bilderna jag fått å samla mig,
 
Sen tog jag mod till mig och ringde på och blev mkt väl mottagen på båda ställena. Men jag vet nu vad jag ska välja. På ett av ställerna så blev jag visad ett ledigt förlossningsrum å då började jag gråta igen haha... ;)
 
Jag ska på ett läkarbesök om ett tag igen för att få ett sista besked om det blir vaginal förlossning..om den flyttat på sig tillräckligt mkt. Ska till BM på fredag å då skickar hon nog remiss om det. Men det är helt andra odds nu. Det lutar helt åt att jag kommer att kunna föda vaginalt. En helomvändning i huvudet..
 
Så nu har vi bokat in att gå kursen "Föda utan rädsla", hoppas vi hinner det innan han kommer. Nu har ja ju ingen aning om när det sker ;)
Om två veckor då var vår dotter född...  
 
Men jag är redo
ihhhhh
Tror jag!
 
Tänk att jag ska få vara med om att föda fram honom! Så pirrigt å nervöst!!
Tur att jag har aurorabesök inbokat nu i veckan med. Där vi kan sätta en plan som känns trygg.
 
 
Annars i graviditeten mår jag okej. Börjar känna av foglossning även framtill :/ inte så skönt. Och kan inte gå långt utan att få riktigt ont baktill i bäckenet. Men vet att det går bort till nästa dag.
Nätterna är fortfarande upphackade med att det gör ont att vända sig och svanskotan ömmar som bara den.
 
Läkaren igår såg att han nu har vänt sig så han har huvudet neråt :) Får se om han stannar så.
Lillebror rör sig mkt och det är så tryggt. Varje morgon blir jag lika glad när jag vaknar å jag märker hans rörelser där inne.
 
Jag känner mig så normal helt plötsligt! haha! Underbart!!
Äntligen kan jag slappna av från att vara nervös för blödningar hela tiden också! Phjuuu,,,
 
 
Just det , jag var på min första gravidmassage i veckan med! ÅÅÅÅÅÅ så skönt!!! Det kommer bli fler sånna, det är säkert det!
 
Kram från en glad, jäkligt nervös men peppad tjej!
 
 
Till top