ivantanpaettsyskon.blogg.se

Att vår resa till barn inte skulle bli enkel har jag alltid känt på mig på något vis. Men att tålamodet, sorg och rädslor skulle testas så här mycket... det hade jag ingen aning om..

Ruvardag 6 och Inlindad i bomull

Allmänt, I väntan på ett syskon, IVF, Ruvning • Permalink • 6
Dagarna rullar på. Det är mycket runt omkring mig nu så tiden går rätt snabbt. Men nästa vecka när den jobbigaste väntan börjar så har jag lugnade agenda. ..... Hjälp vad nervös jag börjar bli för testdagen. Eller... Att något som inte ska komma kommer innan dess

Jag mår bra av lunitusen. Känner inget speciellt alls mer än öm och lite svulle känsla i mammamagen. Brösten är lite lite större kanske men inte mkt och dom är normala i känseln. 
Så jag har inget att känna på... Om man säger så. Vet inte om det är positivt eller negativt 😁

Men har nån känsla som inlindad i bomull av att vara i en graviditetsbubbla. Som att hjärnan tror att jag är gravid.  Den känslan är härlig men samtidigt kan det bli väldigt jobbigt om den här känslan lurat mig. 

För något i mig säger... Varför skulle vi ha sån tur att just det här lilla embryot fortsätter att dela sig och nu har fäst i min livmoder en vecka senare?

Men samtidigt försöker mina positiva tankar säga mig. Så klart det kan ske, det är ju det som är meningen med den här behandlingen...att just det ska ske

Idag eller i morgon väntar vi brev från kliniken om hur våra andra små embryon klarat sig till blacosyster och om dom kommit så långt som till frysen. 

Shit va nervöst och spännande!

Igårkväll träffade jag mina yogavänner och det blev väldigt sent. Men det var härligt att sitta och prata om riktiga saker, om livet ❤️ 
Fick en rejäl påfyllning av verklighet och tacksamhet 🙏
Men idag är jag trött ;)

Ha en fin dag alla 
Namaste




#1 - - Karin:

Hej! Hög igenkänningsfaktor! Har svårt att koncentrera mig riktigt bra på jobbet i långa stunder ( men hade väl varit värre om jag varit ledig!) och känner mig allmänt omotiverad till att jobba ;) jag är på dag 7 idag... Insättning var den 12/2. Men tar ju inte progesteron suppar då jag kunde göra i naturlig cykel. Är lite glad över att slippa dem, upplevde att jag kände av dem rätt mkt och de var ju rätt omständliga ( ja kladdigt osv) ;) men vad ska man göra! Man gör ju det som krävs! :) Börjar också känna mig lite spänd inför testdag... Både vill testa och inte vill. Konstig känsla det där. Håller tummarna för oss båda! Kram

Svar: Det är så spännande att vi har testdag nästan samtidigt!! Vi får peppa varann sista dagarna innan ;) kanske jag tjuvtestar på din testdag ;) ;)
Vad jobbigt att du kände av supparna mkt. Jag ska nog vara tacksam att jag mår så bra. Dom rinner inte ens.. Har bara hänt nån enstaka gång

Kram på dig!
Längtan

#2 - - Emmet86:

Riktigt spännande! Min första ruvning var jag väldigt pirrig. Det avtar ju tyvärr efter varje försök, och istället ökar desperationen. Men jag är hoppfull inför försök 3. Insättning på tisdag :)
Och håller alla tummar för dig!!! Blir din dotter 4 år i år? Då blir hon väldigt medveten och med om hon får bli storasyster. Roligt :)

Svar: Åh va härligt att du blir ruvare igen på tisdag!!❤️
Vår dotter fyllde just 3. Men älskar bebisar å pysslar om sina dockor me filtar, blöjor ... Ammar och föder dom ha ha! ?😁😍
Så jag tror att hon kommer tycka det är superkul om det kommer en bebis till vår familj. Hoppas hoppas hoppas.
Kram till dig💜
Längtan

#3 - - Karin:

Lycka till Emmet86 på tisdag!

#4 - - Karin:

Tänk vad olika det kan vara med alla mediciner osv! Jag kände ju knappt av sprayen tex som en del känner av massor.... Ja det är olika helt enkelt ;)

#5 - - Emmet86:

Måste få skriva någonstans. En kollega till mig var nyss på jobbet, med sin sambo och 5 dagar gamla dotter. Herregud, mitt hjärta snörptes åt och 1h senare har jag fortfarande en klump i halsen. På mindre än 1,5 år har kollegan träffat sin tjej, köpt hus blivit gravida och fått barn. Vi har kämpat i snart 22 månader bara at få ett ynka plus på stickan. Åååh, just nu känns det bara såå orättvist. Och jag inser att jag låter som en bitter och avundsjuk ragata. Men jag är inte missunnsam. Jag vill bara också.

Svar: Hej Emmet86. Förstår dina känslor så himla väl. och tillåt dig att känna så med! Det gör ont det här och det är fruktansvärt orättvist!!! Men nu ska ni få plus på stickan! så är det bara!! :) Det är er tur nu!Jag känner igen mig i dina känslor.... och en ännu värre känsla när en på mitt jobb var gravid som mig i samma vecka... men vi förlorade vårt barn i v19 och hennes mage fortsatte växa... Det sved i mig varje dag på jobbet ... trots att jag var glad för hennes skull... men kände ändå skuld att jag också kände ilska och avund.
Försök vända dina tankar till en längtan igen när du släppt ut dessa känslor.. håll dom inte inom dig. ut med dom! jättebra att du skriver om det här. Massa massa kramar!!!
Längtan

#6 - - Emmet86:

Tack fina :)
Och fy, kan bara tänka mig din smärta efter missfallet när kollegan bara blev större o större...Nu ska vi båda två lyckas och få fina graviditeter. Det tycker jag vi bestämmer ;)

Svar: It's a deal😉😋
Längtan

Till top